Människan högre syfte jordligt innehåll
Det finns olika syn på vad ett högre syfte är och vart det tar oss i livet. En del menar att vi är här just nu för att ta människan tillbaka till den plats som hon förlorade en gång. För några handlar det om att lyfta människan till en högre frekvens och i takt med detta kommer vi att se liv i andra dimensioner. Dessa uppstigningsenergier har vi då alla möjlighet att öppna för. För andra handlar det om att öppna för att kärleken ska genomsyra världen istället för makt och konkurrens. Men de flesta talar ännu inte i dessa termer utan menar bara att vi behöver hitta nya förhållningssätt som kan ändra vårt sätt att leva så att vi kan stoppa människans förstörelse av natur och miljö.
För min del förändras allt hela tiden, allteftersom de löften jag ger. Jag har genom mitt liv gett sex löften som växt ut livsavgörande ögonblick. De har öppnat för en ny livsuppgift som tagit mig allt närmare mitt högre syfte. Alla mina löften har haft ett jordligt innehåll och jag har också sett dem i jordliga bilder. Nu senast visade mig universum hur jag skulle ta mig igenom övergångar när det öppnades. I det ögonblicket ser jag jordens plattor röra sig sakta utan att på något sätt skapa friktion. Jag kan inte röra mig och står bara alldeles stilla. Sedan blir allt stilla och jordens skorpa är förändrad. När jag ser på mina fötter visar de mig vart jag ska gå för att möta det som jorden öppnat Nu är jag på väg dit!
Jag tror också att våra högre syften är olika, en del människor är här för att kanalisera ljus, andra för att transformera mörker och ytterligare andra för att skapa ny kunskap osv. Men jag tror också att vi alla är här för att ta mänskligheten till en annan plats i en tid av djup transformation. Egentligen är nog vårt högre syfte samma, det är bara olika väg vi går. Jag skulle kunna säga att mitt högre syfte är att vara en kanal mellan moder jord och universum eller att leva i totalitet med allt som är i varje ögonblick. Och det är ju olika. Det viktiga är inte att jag vet, utan att jag följer mina löften. I grunden så vet jag egentligen ingenting.
Jag bugar för alla som har gått före mig, kanske de kan se mitt högre syfte. Men jag väljer att inte fråga utan fortsätter att vandra på min stig med ännu ett löfte och en livsuppgift. Varje sådan uppgift har hittills tagit mig allt närmare mitt ursprung, min ursprungsenergi. Jag vet lite mer om detta ursprungliga i mig men min väg är nog inte att bli upplyst. Jag gläds åt de stunder då allt är ett. De blir alltfler och stannar allt längre. Jag vet också att mina uppgifter alltid har ett jordligt fokus. Var gång är jag än djupare ned i myllan för att skapa än mer visdom. För det har jag fått gåvor och förmågor som är långt mer än vad jag förmår att förstå.
Jag har i hela mitt liv väntat på att åter bli den jag är med min livsenergi, passion och kärlek till livet, inget har kunnat stoppa mig. På den vägen har mina livsuppgifter en efter en visat sig och i dem stannar jag tills något annat kommer. För min del handlade det om att jag fått livet ännu en gång när dessa livsuppgifter blivit tydliga och öppnat mig för ett nytt livslöfte. Jag skriver varje morgon och har så gjort i trettio år. Där kan jag också följa min resa med dessa löften. Efteråt är allt så tydligt. Vintersolståndet 2021 gav jag mitt sjätte löfte: att verka för livets övergångar i det kollektiva landskapet. Jag lär mig varje dag när jag blir använd på denna resa. Så en dag var bara visionen där: den stora fotvandringen. Nu vandrar jag på min stig som blir allt smalare och samtidigt allt bredare.
Jag har i hela mitt liv väntat på att åter bli den jag är med min livsenergi, passion och kärlek till livet, inget har kunnat stoppa mig. På den vägen har mina livsuppgifter en efter en visat sig och i dem stannar jag. För min del handlade det om att jag fått livet ännu en gång när dessa livsuppgifter blivit tydliga och öppnat mig för ett nytt livslöfte.Jag skriver varje morgon och har så gjort i trettio år. Där kan jag följa min resa med dessa syften. Vintersolståndet 2021 gav jag mitt sjätte löfte: att verka för livets övergångar i det kollektiva landskapet. Jag lär mig varje dag när jag blir använd på denna resa. Så en dag var bara visionen där: den stora fotvandringen. Nu vandrar jag på min stig som blir allt smalare och samtidigt allt bredare.
Mänsklighetens större syfte bortom vad vi kan föreställa oss
Livet har nu tagit mänskligheten till en annan dimension. Vi är på väg dit allesammans, varken vi vill det eller inte. Fler och fler börjar att inse och förstå att vi alla är en och samma själ och att allt vi gör påverkar hela mänskligheten. Vi börjar också att förstå att människan på vår planet, som bara är en liten prick i en del av universum, behöver ta sitt ansvar för sitt exploaterande av moder jord. Liv kommer alltid att omskapas men frågan är om vi kommer att vara med då. Vi börjar också förstå att allt kan förändras bara på ett ögonblick. Det vi trodde var trygghet är bara en illusion. Allt vi skapat är illusioner av en verklighet som inte existerar, vi har bara skapat den. I det börjar vi också förstå att det som finns inne i varje människa är det som hon skapar där ute. Är det krig därinne, skapar hon krig därute. Är det avstängt därinne är risken att hon bara följer den stora massan. När den stora massan är rädd utan att ha kontakt inuti kan förödande situationer skapas.
Precis som den enskilda människan behöver mänskligheten som kollektiv öppna en ny dörr, och en ny dörr och en ny dörr… för att komma närmare det ursprungliga. Varför är människan här på denna jord just nu? Det är en fråga som inte har ett svar. Kanske om tusentals år, om människan nu lever så länge. Att vi till skillnad från alla andra djurarter också har en individuell själ, inte bara en kollektiv, innebär ett stort ansvar och många svårigheter. Att få människan att följa denna kollektiva själ som vi tankar in till kräver många kollektiva transformationer. I dessa kommer fler och fler att se och göra andra val. Vi kan kalla oss shamaner, för i grunden är vi det alla i en eller annan form. En shaman kan vandra mellan olika dimensioner och tidszoner och verkar i djup kontakt med moder jord i varje steg hon tar. Vi kan också kalla oss ljusbärare i vår förmåga att kanalisera ljus och i det följa och samskapa med moder jords. Vi vet då också att människan har lika mycket mörker som ljus. Vägen för människan att möta alla sina demoner går inte att undvika.
Om mänskligheten har ett högre syfte så är det troligen att komma allt närmare moder jords hjärta. För det behöver hon komma till en plats där ingen enda människa är utvald, där alla har samma värde. Vi är alla ett.
